Jaaaa... Uppdateringen är ju fruktansvärt bra här! Men som tur är tror jag att ni överlever ändå. 

 

Just nu sitter jag i min säng hemma hos mamma, lyssnar på musik, har en tallrik med melon brevid mig och ska snart kolla klart på filmen som jag och M somnade ifrån igår. 

Skolan börjar på fredag. YEEEAAH!!! Eller inte... Fast faktum är att jag är inte helt deppig över det ändå, på ett sätt ska det bli skönt att komma in i lite rutiner igen och självklart ska det bli underbart att träffa klassen igen. Men samtidigt är det skolan, så, aa... Det är väl lite blandade känslor där. Plus att jag inte kommer kunna träffa min kärlek så ofta, vilket är sjukt jobbigt. Han börjar jobba redan imorgon, han är på jobbet i skrivandes stund också, för att förbereda lite saker, och det innebär att vi inte kommer kunna träffas alls i veckan nästan. Det känns skit. Som tur var fick jag en extra natt med honom inatt innan han var tvungen att åka hem... Det är lika hemskt att säga hejdå vid bussen varje gång, usch! Men jag är tacksam att han har haft så pass lång semester att vi kunnat umgås galet mycket hela sommaren. Detta har varit en av de bästa somrarna i mitt liv, for sure! Men även om jag hatar att vi inte kommer kunna träffas så ofta så vet jag att det är bra i längden att inte umgås för mycket hela tiden. Så jag tror vi kommer klara oss helt okej ändå, vi får träffas på helgerna och mysa i stället.

 

 

Har tyvärr inte spenderat så mycket tid med mina älskade vänner som jag hade räknat med, men får försöka ta igen det nu till hösten. Många utav dem har jobbat och varit iväg, och jag har haft saker att göra så det har blivit svårt att träffas. Sen vet jag att jag spenderat väldigt mycket tid med en viss herre denna sommaren, och det ångrar jag såklart inte någonstans, men det enda jag ångrar är att jag inte satte undan lite mer tid för mina vänner. Jag har själv varit med om vänner som sätter kärleken lite framför vänskapen, och det är inte riktigt okej. Men jag vet det kommer bli ändring på detta nu när skolan börjar, och jag får träffa mina underbara vänner hela dagarna. Jag är så tacksam att jag har så fina vänner som förstår att jag varit upptagen, självklart är det några som blivit lite halvt sura att jag inte haft tid att träffas så mycket. Men det enda jag kan försvara mig med är ordet kär. Dock vet jag att det inte är en undanflykt, men detta är min första kärlek och det är mycket nytt. Jag vill bara vara med honom hela tiden, samtidigt som jag vill vara med mina vänner. Men det är så när man är nykär... Och mina älskade vänner, tack för att ni är dem ni är. Och för att ni är så förlåtande och förstående. Ni är bäst ♥