"The British are special. The world knows it. In our innermost thoughts we know it. This is the greatest nation on earth."

Ligger vaken alldeles för sent, bara för jag sov bort halva dagen... Menmen, det är ju faktiskt fredag imorgon och det betyder ganska kort dag för min del, så jag överlever nog.
Hur som helst så sitter jag nu med datorn i knät och är sådär alldeles för resesugen. Jag skulle kunna ge min ena hand för en resa nu, helst till mitt älskade England. Åh herregud vad underbart det skulle vairt... Jag tror inte att någon förstår hur mycket jag älskar det landet. Hur folket pratar, hur folket är och hur otroligt fint det är är bara några anledningar till varför jag blev kär. Jag spenderade tre veckor, de tre bästa veckorna i mitt liv, i England. Alla dagar i fantastiska Brighton, och två dagar i fina London (och en dagsutflykt till en urgullig liten stad, Lewis). Och om jag gillade London? Big time. Men jag måste säga att Brighton var lite mer för mig. Det var inte riktigt en hetsig storstad, och det var inte heller en lugn landsbyggd. För mig var det perfekt.

I detta gulliga hus bodde en underbar familj, "The Leech family". Min och Julias värdfamilj, och jag tror utan tvekan att vi fick den bästa familjen!
Churchill Square♥ Det är nästan så jag börjar gråta när jag ser denna bilden. Det var här vi samlades varje dag innan vi åkte iväg, och det var här allting började. Första dagen samlades vi här, blev indelade i grupper och sen rullade det på. Jag saknar detta så jag blir helt galen!
Såhär såg det ut på gatan utanför huset, här stod jag och Julia och väntade på bussen varje dag (förutom de dagarna vi fick gå till en annan hållplats för att bussen aldrig kom). Hur fint är det inte!?
Hela stora gruppen! Detta var så sjukt underbara människor så ni förstår inte. Jag är bara så otroligt glad att jag åkte. Kan inte beskriva riktigt... Det var utan tvekan något av det bästa jag någonsin gjort. Så om Du som läser detta funderar på att åka på språkresa, DO IT! Tveka inte, är du rädd för att åka själv? Don't be, jag åkte helt själv och kände inte någon alls. När jag kom hem tre veckor senare hade jag fått vänner för livet.
Skulle som sagt mer än gärna levt de där tre veckorna en gång till, men nu är jag sugen på att åka och se allt igen. Kommer ju känna jättekonstigt att åka tillbaka till alla ställen vi var på och kolla. För jag ska åka, ohja. Förhoppningsvis ska jag och Kajsa ta vårt pick och pack och bosätta oss där i någon vecka nästa sommar. Jag sparar vartenda litet öre jag har, för att kunna shoppa lossssss där borta. Åh, nu längtar jag ju ännu mer! Jag skulle vilja ha några miljoner på kontot, många veckor ledigt från skolan och en resa till England med mina fina vänner NU.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0